goodbye for now.

Nu har jag förstått.
Jag kommer aldrig tillbaka dit igen,
jag kommer aldrig mer att ha en lektion i klassrummen där.
Jag kommer aldrig mer att träffa hela underbara 9B som jag både har älskat och hatat.
Aldrig mer.

Jag har gått på Örjansskolan i 10 år,
att vakna en måndagsmorgon och gå dit är det mest naturliga i hela världen för mig.
Men inte nu längre.
Jag tror inte att jag har fattat det riktigt, inte förrän nu.

Och Inger. Inger, Inger, Inger.
Det är verkligen dig jag kommer att sakna mest.
Jag har aldrig mött en sån rak och ärlig människa,
det är nog den ärligheten som har gjort dig så omtyckt.
Du har också förmågan att se varje enskild elev för sig, och det är otroligt viktigt.
Du har gjort så mycket för mig, och om jag kunde ta hem dig och förvara dig i min skrivbordslåda så skulle jag göra det.
Aldrig för mitt liv att jag kommer tillåta mig själv att glömma bort dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0