du får mig.

Usch, nu saknar jag jönköping ännu mer, pratade med karro i nästan en timme och fick en uppdatering av vad som har hänt på sistånde. Det mesta verkar vara sig likt.
Jag saknar dem så att jag håller på att gå sönder, på riktigt.
En del av mig bor sexton mil här ifrån, det är inte något jag är helt tillfreds med faktiskt.
Vi får väl se hur det blir på nyår, men om inte jag kunde komma dit så kommer hon hit. Så nyår ihop blir det iallafall och det gör mig lycklig.

Förövrigt så funderar jag fortfarande på massa känslor, men det löser sig, det gör det alltid.
Puss så länge :*



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0