COUNTERFEiT

du väntar, men du vet att ingenting kommer att bli som det var.
ingenting kommer att bli så som det egentligen är menat att vara.
men du väntar, och du hoppas.
vill inte släppa taget, för kanske sker det en förändring
och allt blir som det var och allt blir så som det egentligen är menat att vara.
fast innerst inne vet du att det inte kommer att hända.
men du väntar och du hoppas och du gråter.
för du vill inget hellre än att det ska bli som det var och som det är menat att vara.
men kanske det bästa är att släppa nu,
att bara kapa allt och försöka inse att ingenting kommer att bli som det var,
inse att ingenting kommer att bli så som det egentligen är menat att vara.

och du hatarhatarhatar nog inte egentligen.
men du anklagar dig själv för att du har gjort det här
men det är inte du, du har aldrig gjort någonting
och du vet det, men vems fel skulle det annars vara?
det är du som råkar illa ut, det är du som är ledsen och det är du som förlorar på det.
du straffas.
och för att straffas måste man ha gjort något.
men det var aldrig du!